Bellisens

Vet ni att jag är en jäkel på grovt trädgårdsarbete med maskiner? Eller, ah,  jag vill egentligen bara få bekräftelse för att jag både har klippt gräsmattan och kantklippt hela trägården med en trimmer i helgen. Känns manligt och tufft.

Just tuffheten är tydligen något som jag dragigt på mig de senaste åren. Helt omedvetet? Not.

Träffade en kille som gick i samma konfirmationsgrupps som jag på Kontiki igår. Jag kände igen honom (kanske eftersom han hann bli gripen av polisen 2ggr under vår läger-vecka). Han kom nästan inte ihåg mig alls, förutom att jag hade varit nördig på den tiden.
Moi!?!
Ok, jag har väll ändrat min profil något sedan dess, men ändå. Man säger inte till en tjej man vill ragga på att man minns att hon var nördig. Big no-no! 

Emma var ju jäklit smidig hon. Konfirmations-killen (Magnus hette han btw) berättade att han och hans kompis hade slagit vad om vem det var som jag hade spanat in av de två, innan vi hade börjat snacka. Det ville jag inte avslöja, men Emma var en så fin kompis att hon berättade det istället.
"Det vet JAG! Jag kan bekräfta att det var han i vit sjal, för det sa hon förut."
Bra där Emma! 100 stilpoäng på det.

Visst, dom var väl kanske inte de mest intressantaste eller mognaste sällskap två damer kunde ha haft, men de var i alla fall sällskap, så att vi slapp sitta ensamma under kvällen.
Tyvärr, efter det lilla avslöjandet, var det enda Magnus tjatade om resten av kvälleb var att dra till Wish och dansa.
Sanouk-Sanouk! Eller inte...

Men det var trevligt att gå ut med dig ändå Emma. Dig går ju i alla fall att få kontakt med. Anja verkar befinna sig på ett solsystem långt-långt bort, tillsammans med sin lille Staffan...

Å pluggandet har gått för jävligt i helgen. Jag HATAR andragrads-ekvationer, och jag HATAR funktioner.
Usch!

Nu ska jag nana, pussifnutt!

Långhelg alltså. Vad ska man hitta på? Plugga lite kanske? Känns ju mycket lockande..
Vi var ju så himmla effektiva i onsdags, med vår franska-frukost på Le pain francaise, eller hur, Clara och Tora? ; )
Snarare blev morgonen fylld av trevligt pladder, färska baugetter, marmelad-ångest och valborgs-planers-diskussion.

Valborg blev bra. Cortégen var ovanligt välgjord enligt min pappa. Jag själv reflekterade inte särskilt mycket över karnevalens kvalité innan han nämnde det. Förmodligen så tycker jag också att den var extra bra, för jag tänkte inte en enda gång det klassiska uttråkad-tanken, "Tar den aldrig slut?"). Det kan också ha varit att jag inte gick ditt med det vanliga gamla gänget, utan med kompisar.

Det var jag, Stina, Stinas små vänner (som försvann lagom till cortégen), Sonia, Linnea (som också försvann efter ett tag), Emma med pojkvän, David och Jon. Vi drog runt i slottskogen, lyssnade på bongotrummor, Svarta Safirer

(håller dom på att bli stora eller? Hela stuket, med zigensk-ljudande musik tycker jag att jag hör ganska ofta nu för tiden. Om man lyssnar på Miss Li:s skiva Songs of a ragdoll kan man höra tydliga influenser av det där med. Inget mig emot. Jag älskar dragspel).

och såg på majelden.

Efter en stunds kval bestämde jag mig för att inte hänga med till fylle-sidan av slottskogen (varför funderade jag ens på det?), utan hängde med hem på filmkväll till Stinas vänner. Där satt vi sedan och snackade och käkade korv med dipp. Ett trevligt avslut på kvällen.


Vi har förmodligen lyckats få in Stina som funktionär på Arvika också! YAY!
Vilket innebär (om jag nu bara lyckats tackla sommar-skole-problemet) att mitt besök på Arvika är säkrat!

Innan hade jag haft problem med hur det skulle vara, om jag skulle bo i tält ensam på funktionärs-sidan (vilket jag absolut inte fick för mina föräldrar), eller sova på den "vilda"-sidan tilsammans med Stina, där jag förmodligen inte skulle fått min behövliga blunder varje natt. Men nu är det som sagt nästan till 100% löst : D

Imorn är det Valborgsmässoafton.
Varborg innebär i vanliga fall: Kortege, läcker middag och desvärre ganska tråkiga människor ("vänner till familjen").

I år hoppas jag på en förändring. Och jag har god anledning till att vara hoppfull.
I år skall valborgsmässoafton bli: Fransk frukost ute (jag älskar att äta frukost ute.. Jag älskar frukost!), brännboll, Kortege, förkolnade grillkorvar och umgänge i goda vänners lag.
Det ser som sagt lovande ut.
Hoppas på det bästa, framför allt att vädret är på vår sida.

Jag kommer att ha facit i hand imorn kväll. Vi får se.

Nu är det desperate som gäller : )

Puss-puss!

Ganska precis hemkommen från en mys-middag hemma hos kaeraste Anja, har bara gjort hummus och lagt Oscars stativ i trappan sen jag kom hem..
Jag är grill-kungen, så är det bara, sorry Staffan. Du får bli chokladtårte-kungen istället, den var faktiskt extremt god!

Ja, vi var alltså hembjudna till Anja på grillat & tsatziki, som vi lyckades hålla undan Emmas klor i den mån att alla andra faktiskt hann ta en sked (ärligt talat, den tjejen skulle kunna leva på tsatziki i ett år!).

Oscar sprutade på som bara den. Vilket innebar att han släckte elden kring biffarna med en blomspruta. Med lite fantasi hade vi väldigt roligt åt det under kvällen. Det var ingen parmiddag, vilket kändes väldigt skönt för min del. Maja och en vän till var med, så vi var faktiskt tre singel-tjejer där (hallå alla söta singelgossar, vart höll NI hus då!?)

Sen var det lite musikaliskt tema också, jag lyckades få en väldigt fin klang på post-trumpeten. Oscar plinkade lite på pianot, Maja och Anja visade sina gamla tvärflöjts-färdigheter, och Staffan körde lite gitarr. Emmas, och vän2:s bidrag till det hela var däremot lite otydligt...

Kommer att bli spännande att se hur mycket vitlök jag luktar imorn, efter en halv liter Tsatziki och hummus (uttalas HMmus, enligt min äkta vara kurd-kompis).

Natti-fnatt!
pusseli-snutteli!